<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Ulf Aipel - Aktiehandel</title>
	<atom:link href="http://www.aipel.net/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.aipel.net</link>
	<description>Aktiehandel för den nyfikne</description>
	<lastBuildDate>Tue, 21 May 2013 14:02:20 +0000</lastBuildDate>
	<language>en-US</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.5.1</generator>
		<item>
		<title>Ordvits</title>
		<link>http://www.aipel.net/ordvits/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=ordvits</link>
		<comments>http://www.aipel.net/ordvits/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 08 May 2013 07:00:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[bil]]></category>
		<category><![CDATA[old]]></category>
		<category><![CDATA[Ord]]></category>
		<category><![CDATA[ord vits]]></category>
		<category><![CDATA[skylt]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>
		<category><![CDATA[väg]]></category>
		<category><![CDATA[vägskylt]]></category>
		<category><![CDATA[vits]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.aipel.net/?p=81</guid>
		<description><![CDATA[&#160; &#160; &#160; &#160; &#160; &#160; &#160; &#160; &#160; &#160; Att bli äldre är att bli straffad För ett brott man inte har begått.. &#160; &#160; &#160; &#160; Källa: Ulf Aipel]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://www.aipel.net/wp-content/uploads/2013/05/varning-äldre1.jpg"><img class="size-medium wp-image-82 alignleft" alt="varning äldre(1)" src="http://www.aipel.net/wp-content/uploads/2013/05/varning-äldre1-300x222.jpg" width="300" height="222" /></a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Att bli äldre är att bli straffad</p>
<p>För ett brott man inte har begått..</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Ulf Aipel</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.aipel.net/ordvits/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Slott</title>
		<link>http://www.aipel.net/slott/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=slott</link>
		<comments>http://www.aipel.net/slott/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 07 May 2013 06:03:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[admin]]></category>
		<category><![CDATA[administrativt]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[borg]]></category>
		<category><![CDATA[byggnad]]></category>
		<category><![CDATA[drottning]]></category>
		<category><![CDATA[hövding]]></category>
		<category><![CDATA[hus]]></category>
		<category><![CDATA[jakt]]></category>
		<category><![CDATA[kina]]></category>
		<category><![CDATA[kung]]></category>
		<category><![CDATA[lott]]></category>
		<category><![CDATA[lustslott]]></category>
		<category><![CDATA[medeltid]]></category>
		<category><![CDATA[regionalt]]></category>
		<category><![CDATA[Slott]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>
		<category><![CDATA[uppsala]]></category>
		<category><![CDATA[vadstena]]></category>
		<category><![CDATA[värme]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.aipel.net/?p=79</guid>
		<description><![CDATA[Ett slott är en byggnad som ursprungligen byggdes av kungar och furstar när borgen hade spelat ut sin roll som försvarsverk. Slotten blev makt- och regeringscentrum efter medeltiden. De slott som byggdes fram till 1600-talet var ofta befästa, och tjänade bland annat som skydd mot fiender. Exempel på detta är de flesta vasaslott, som Gripsholm, [...]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Ett <b>slott</b> är en byggnad som ursprungligen byggdes av <a title="Kung" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Kung">kungar</a> och <a title="Furste" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Furste">furstar</a> när <a title="Borg" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Borg">borgen</a> hade spelat ut sin roll som försvarsverk. Slotten blev makt- och regeringscentrum efter <a title="Medeltiden" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Medeltiden">medeltiden</a>. De slott som byggdes fram till 1600-talet var ofta befästa, och tjänade bland annat som skydd mot fiender. Exempel på detta är de flesta <a title="Vasaslott" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Vasaslott">vasaslott</a>, som <a title="Gripsholm" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Gripsholm">Gripsholm</a>, <a title="Kalmar slott" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmar_slott">Kalmar slott</a> och <a title="Vadstena slott" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Vadstena_slott">Vadstena slott</a>.</p>
<p>Beteckningen <i>slott</i> kom också att användas när <a title="Högadel" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6gadel">högadliga</a> lät bygga mer ståndsmässiga byggnader på sina <a title="Sätesgård" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4tesg%C3%A5rd">sätesgårdar</a>. Med tiden kom också andra högreståndspersoner, till exempel <a title="Bruksägare" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bruks%C3%A4gare">bruksägare</a>, att bygga slott.</p>
<p>Slottets <a title="Funktion" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Funktion">funktion</a>, var ofta <a title="Residens" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Residens">residens</a> och <a title="Administration" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Administration">administrativt</a> säte för furstefamiljen, som exempelvis <a title="Stockholms slott" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_slott">Stockholms slott</a>, men det byggdes även <a title="Jaktslott" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Jaktslott">jakt-</a> och <a title="Lustslott" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Lustslott">lustslott</a> (<a title="Kina slott" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Kina_slott">Kina slott</a>) för nöjen och <a title="Sommarslott [inte skriven än]" href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sommarslott&amp;action=edit&amp;redlink=1">sommarslott</a> med stora parker (<a title="Drottningholms slott" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Drottningholms_slott">Drottningholm</a>). Ett slott fungerar även som administrativt centrum för olika <a title="Stat" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stat">statsapparater</a> och som <a title="Region" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Region">regionalt</a> säte för <a title="Landshövding" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Landsh%C3%B6vding">landshövdingar</a> (<a title="Uppsala slott" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Uppsala_slott">Uppsala slott</a>) eller huvudsäte för privata <a title="Gods" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Gods">gods</a> eller bruk. Namnet kan även förknippas med företag främst på vinproducerande gårdar, så kallade <a title="Vin" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Vin">vinslott</a>.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipedia</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.aipel.net/slott/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Valborgsmässoafton</title>
		<link>http://www.aipel.net/valborgsmassoafton/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=valborgsmassoafton</link>
		<comments>http://www.aipel.net/valborgsmassoafton/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 30 Apr 2013 06:37:07 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[1 maj]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[april]]></category>
		<category><![CDATA[estland]]></category>
		<category><![CDATA[finland]]></category>
		<category><![CDATA[finlandssvensk]]></category>
		<category><![CDATA[helgon]]></category>
		<category><![CDATA[helig]]></category>
		<category><![CDATA[högtid]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[lettland]]></category>
		<category><![CDATA[natt]]></category>
		<category><![CDATA[paris]]></category>
		<category><![CDATA[slovenien]]></category>
		<category><![CDATA[sommar]]></category>
		<category><![CDATA[spanien]]></category>
		<category><![CDATA[svensk]]></category>
		<category><![CDATA[sverige]]></category>
		<category><![CDATA[tjeckien]]></category>
		<category><![CDATA[tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>
		<category><![CDATA[valborg]]></category>
		<category><![CDATA[Valborgsmässoafton]]></category>
		<category><![CDATA[vår]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.aipel.net/?p=71</guid>
		<description><![CDATA[Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg, finlandssvenska vappen, är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien, Slovenien och Tyskland den 30 april eller 1 maj. Traditionen grundar sig på den hedniska högtid som funnits i Tyskland, men har senare kommit att sammankopplas med kulten av den heliga Valborg. Valborg blev helgonförklarad [...]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><b>Valborgsmässoafton</b>, <b>sista april</b> eller vardagligt <b>valborg</b>, <a title="Finlandssvenska" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Finlandssvenska">finlandssvenska</a> <b>vappen</b>, är en årlig <a title="Högtid" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6gtid">högtid</a> som firas i <a title="Estland" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Estland">Estland</a>, <a title="Finland" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Finland">Finland</a>, <a title="Lettland" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Lettland">Lettland</a>, <a title="Sverige" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige">Sverige</a>, <a title="Tjeckien" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Tjeckien">Tjeckien</a>, <a title="Slovenien" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Slovenien">Slovenien</a> och <a title="Tyskland" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyskland">Tyskland</a> den <a title="30 april" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/30_april">30 april</a> eller <a title="1 maj" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/1_maj">1 maj</a>. Traditionen grundar sig på den hedniska högtid som funnits i Tyskland, men har senare kommit att sammankopplas med kulten av den <a title="Heliga Valborg" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Heliga_Valborg">heliga Valborg</a>.</p>
<p>Valborg blev <a title="Helgon" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Helgon">helgonförklarad</a> den 1 maj (som sedan firades som Valborgsmässan, Walpurgistag), och genom denna omständighet förbands hennes namn med den germanska hedendomens denna dag hållna vårfester, som av den kristna övertron stämplades såsom <a title="Häxa" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4xa">häxförsamlingar</a>. Särskilt trodde man att häxorna på Valborgsmässonatten (mellan den 30 april och den 1 maj) red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, i synnerhet till Blocksberg (<a title="Brocken" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Brocken">Brocken</a>, den högsta spetsen av <a title="Harz" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Harz">Harz</a>, bekant bland annat genom scenen &#8220;Walpurgisnacht&#8221; i <a title="Goethe" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Goethe">Goethes</a> <a title="Faust" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Faust">Faust</a>), och där gjorde ofog i <a title="Djävulen" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Dj%C3%A4vulen">djävulens</a> sällskap. För att oskadliggöra spökeriet förde man oväsen (med rop, skott och horn) och tände eldar på höjderna. Sådan blev nämligen den kristna tidens förklaring av dessa till sitt ursprung hedniska vårseder. Valborgskulten, som uppstod efter hennes död år <a title="779" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/779">779</a>, kom i hög grad att handla om skydd mot häxor och onda andar.<sup id="cite_ref-1">[</sup></p>
<p>Valborgsmässoafton sammanfaller inte med vårdagjämningen. Antagligen är dagen flyttad för att stämma med Valborgs historia.Vårdagjämningen firas på många ställen i världen, bland annat i förbindelse med <a title="Nouroz" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Nouroz">nouroz</a> i <a title="Iran" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Iran">Iran</a> med flera länder även i Spanien, Pais Valencian, under namnet &#8220;Las Fallas&#8221;, konstigt nog fem dagar under Fastan 13-20 mars &#8220;natten av brand&#8221; (nit de foc).</p>
<p><a href="http://www.aipel.net/wp-content/uploads/2013/04/250px-Valborgsbrasa-1.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-72" alt="250px-Valborgsbrasa-1" src="http://www.aipel.net/wp-content/uploads/2013/04/250px-Valborgsbrasa-1.jpg" width="250" height="108" /></a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipedia</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.aipel.net/valborgsmassoafton/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Stockholm</title>
		<link>http://www.aipel.net/stockholm/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=stockholm</link>
		<comments>http://www.aipel.net/stockholm/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 29 Apr 2013 06:14:39 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[försvar]]></category>
		<category><![CDATA[hus]]></category>
		<category><![CDATA[huvudstad]]></category>
		<category><![CDATA[invånare]]></category>
		<category><![CDATA[kloster]]></category>
		<category><![CDATA[kommun]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[kulturhuvudstad]]></category>
		<category><![CDATA[kung]]></category>
		<category><![CDATA[kungahus]]></category>
		<category><![CDATA[mälaren]]></category>
		<category><![CDATA[media]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[miljoner]]></category>
		<category><![CDATA[norden]]></category>
		<category><![CDATA[östersjön]]></category>
		<category><![CDATA[politik]]></category>
		<category><![CDATA[regering]]></category>
		<category><![CDATA[riksdag]]></category>
		<category><![CDATA[skärgård]]></category>
		<category><![CDATA[södermanland]]></category>
		<category><![CDATA[stad]]></category>
		<category><![CDATA[städer]]></category>
		<category><![CDATA[stift]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[sverige]]></category>
		<category><![CDATA[tätort]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>
		<category><![CDATA[uppland]]></category>
		<category><![CDATA[Wikipedia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.aipel.net/?p=69</guid>
		<description><![CDATA[Stockholm är Sveriges huvudstadoch största tätort samt ett av landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum. Stockholm utgör även Nordens befolkningsmässigt största tätort. Stockholms kommun (Stockholms stad) har 0,9 miljoner invånare, tätorten Stockholm runt 1,4 miljoner och cirka 2,1 miljoner bor i Storstockholm, som ofta utgår från Stockholms län. Stockholm är även centralort i Mälardalsregionen [...]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><b>Stockholm</b> är <a title="Sverige" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige">Sveriges</a> <a title="Huvudstad" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Huvudstad">huvudstad</a>och största <a title="Tätort" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A4tort">tätort</a> samt ett av landets <a title="Kultur" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Kultur">kulturella</a>, <a title="Massmedier" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Massmedier">mediala</a>, <a title="Ekonomi" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Ekonomi">ekonomiska</a> och <a title="Politik" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Politik">politiska</a> centrum. Stockholm utgör även <a title="Norden" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Norden">Nordens</a> befolkningsmässigt största <a title="Lista över Nordens största tätorter" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_Nordens_st%C3%B6rsta_t%C3%A4torter">tätort</a>. <a title="Stockholms kommun" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_kommun">Stockholms kommun</a> (Stockholms stad) har 0,9 miljoner invånare, tätorten <a title="Stockholm (tätort)" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholm_(t%C3%A4tort)">Stockholm</a> runt 1,4 miljoner och cirka 2,1 miljoner bor i <a title="Storstockholm" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Storstockholm">Storstockholm</a>, som ofta utgår från Stockholms län. Stockholm är även centralort i <a title="Mälardalsregionen" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4lardalsregionen">Mälardalsregionen</a> med en folkmängd på drygt 3 miljoner. Stockholm är <a title="Residensstad" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Residensstad">residensstad</a> i <a title="Stockholms län" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_l%C3%A4n">Stockholms län</a> och <a title="Stiftsstad" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stiftsstad">stiftsstad</a> i <a title="Stockholms stift" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stift">Stockholms stift</a>, och är den av Sveriges städer som besöks av flest internationella gäster, med över 1 miljon utländska besökare varje år.</p>
<p>Staden grundades senast under tidigt 1200-tal. Placeringen i sydöstra Sverige på öarna där <a title="Mälaren" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4laren">Mälaren</a> har sitt utlopp i <a title="Östersjön" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stersj%C3%B6n">Östersjön</a>, på gränsen mellan landskapen <a title="Uppland" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Uppland">Uppland</a> och <a title="Södermanland" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6dermanland">Södermanland</a> var strategisk både ur försvars- och handelssynpunkt, vilket starkt bidrog till att Stockholm snabbt utvecklades till att få en ledande roll i Sveriges försvar och bli landets största och viktigaste handelsplats. Stockholm nämns i skrift första gången år 1252 i <a title="Skyddsbrevet för Fogdö kloster 1252" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Skyddsbrevet_f%C3%B6r_Fogd%C3%B6_kloster_1252">Skyddsbrevet för Fogdö kloster</a> och fick <a title="Riksrådets privilegiebrev 1436" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Riksr%C3%A5dets_privilegiebrev_1436">stadsprivilegier den 1 maj 1436</a> vilket anses vara den dag då Stockholm kom att fungera som Sveriges <a title="Huvudstad" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Huvudstad">huvudstad</a>. Rollen som Sveriges förvaltningscentrum och officiell huvudstadbefästes genom <a title="1634 års regeringsform" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/1634_%C3%A5rs_regeringsform">1634 års regeringsform</a>, då <a title="Lista över Sveriges regenter" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_Sveriges_regenter">kungahus</a>, <a title="Sveriges regering" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_regering">regering</a>, <a title="Sveriges riksdag" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_riksdag">riksdag</a> och centralförvaltning samlades till staden.</p>
<p>I den ostligaste delen av Stockholm börjar det vidsträckta område med över 30 000 öar som kallas <a title="Stockholms skärgård" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_sk%C3%A4rg%C3%A5rd">Stockholms skärgård</a>, en av världens mest örika sammanhängande skärgårdar. År 1998 utnämndes Stockholm kommun till <a title="Europas kulturhuvudstäder" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Europas_kulturhuvudst%C3%A4der">Europas kulturhuvudstad</a> och år 2010 var staden Europas <a title="Europas miljöhuvudstäder" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Europas_milj%C3%B6huvudst%C3%A4der">miljöhuvudstad</a>.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipedia</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.aipel.net/stockholm/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Mammamoln</title>
		<link>http://www.aipel.net/mammamoln/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=mammamoln</link>
		<comments>http://www.aipel.net/mammamoln/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 26 Apr 2013 06:51:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[himmel]]></category>
		<category><![CDATA[jord]]></category>
		<category><![CDATA[Mamma]]></category>
		<category><![CDATA[mammamoln]]></category>
		<category><![CDATA[moln]]></category>
		<category><![CDATA[regn]]></category>
		<category><![CDATA[Sol]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>
		<category><![CDATA[Väder]]></category>
		<category><![CDATA[vår]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<category><![CDATA[Vind]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.aipel.net/?p=66</guid>
		<description><![CDATA[Mammamoln 23 april Inskickade foto visar att det fanns så kallade &#8220;mammamoln&#8221; öster om Uppsala 23 april. Troligtvis sågs de även på andra platser. Källa: SMHI]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<h3>Mammamoln 23 april</h3>
<p>Inskickade foto visar att det fanns så kallade &#8220;mammamoln&#8221; öster om Uppsala 23 april. Troligtvis sågs de även på andra platser.</p>
<p><a href="http://www.aipel.net/wp-content/uploads/2013/04/images.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-75" alt="images" src="http://www.aipel.net/wp-content/uploads/2013/04/images.jpg" width="259" height="195" /></a></p>
<p>Källa: SMHI</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.aipel.net/mammamoln/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Nederbörd</title>
		<link>http://www.aipel.net/nederbord/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=nederbord</link>
		<comments>http://www.aipel.net/nederbord/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 25 Apr 2013 07:18:56 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[börd]]></category>
		<category><![CDATA[hagel]]></category>
		<category><![CDATA[kallt]]></category>
		<category><![CDATA[Klimat]]></category>
		<category><![CDATA[Luft]]></category>
		<category><![CDATA[nederbörd]]></category>
		<category><![CDATA[ner]]></category>
		<category><![CDATA[Prognos]]></category>
		<category><![CDATA[regn]]></category>
		<category><![CDATA[Sol]]></category>
		<category><![CDATA[Temperatur]]></category>
		<category><![CDATA[Termometer]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>
		<category><![CDATA[Väder]]></category>
		<category><![CDATA[Vind]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.aipel.net/?p=63</guid>
		<description><![CDATA[Nederbörd är ett meteorologiskt samlingsnamn för olika former av materia som faller från himlen. På jorden är det framförallt nerfall av vatten som avses. Vattennederbörd förekommer bland annat i form av regn, snö och hagel. Ofta anges mängden nederbörd i millimeter, vilket då syftar till hur högt vattnet (i flytande form) skulle nå ovan marken [...]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Nederbörd är ett meteorologiskt samlingsnamn för olika former av materia som faller från himlen. På jorden är det framförallt nerfall av <a title="Vatten" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Vatten">vatten</a> som avses. Vattennederbörd förekommer bland annat i form av <a title="Regn" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Regn">regn</a>, <a title="Snö" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Sn%C3%B6">snö</a> och <a title="Hagel (nederbörd)" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Hagel_(nederb%C3%B6rd)">hagel</a>. Ofta anges mängden nederbörd i <a title="Millimeter" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Millimeter">millimeter</a>, vilket då syftar till hur högt vattnet (i flytande form) skulle nå ovan marken ifall det inte sjönk undan. 1 millimeter nederbörd är samma sak som 1 <a title="Liter" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Liter">liter</a>/<a title="Kvadratmeter" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvadratmeter">m²</a>. För att nederbörd ska bildas krävs luftfuktighet, kondensationskärnor och avkylning. Tre viktiga typer av nederbörd är <a title="Orografisk nederbörd" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Orografisk_nederb%C3%B6rd">orografisk nederbörd</a>, frontal nederbörd och <a title="Konvektiv nederbörd" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Konvektiv_nederb%C3%B6rd">konvektiv nederbörd</a>.</p>
<p>På andra planeter förekommer nederbörd av annan materia än vatten. Exempelvis tror man att det regnar <a title="Metan" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Metan">metan</a> på Titan.</p>
<p>Nederbörden på jorden har avgörande inflytande på allt levande då den har stor betydelse för tillgången av <a title="Vatten" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Vatten">vatten</a>. Samtidigt som regn ibland kan rädda en gröda, kan den en annan gång vara helt förödande. Att prognosticera nederbörd och tekniska hjälpmedel för att styra vattentillgång har blivit mycket viktigt.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipedia</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.aipel.net/nederbord/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Rösträtt</title>
		<link>http://www.aipel.net/rostratt/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=rostratt</link>
		<comments>http://www.aipel.net/rostratt/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 25 Apr 2013 07:17:36 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aktie]]></category>
		<category><![CDATA[aktiefonder]]></category>
		<category><![CDATA[Aktiemarknaden]]></category>
		<category><![CDATA[aktieutdelning]]></category>
		<category><![CDATA[euroclear]]></category>
		<category><![CDATA[Euroclear Sweden]]></category>
		<category><![CDATA[fonder]]></category>
		<category><![CDATA[marknad]]></category>
		<category><![CDATA[rösträtt]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[stockholmsbörsen]]></category>
		<category><![CDATA[sweden]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>
		<category><![CDATA[värde]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.aipel.net/?p=61</guid>
		<description><![CDATA[Rösträtt Man skiljer i Sverige mellan A- och B-aktier där A-aktierna berättigar innehavaren till fler röster under omröstningar på bolagsstämman. Ofta motsvarar B-aktien 1/10 (en tiondels så många röster) A-aktie, men även äldre 1/1000 (en tusendels antal röster) inflytandegrader förekommer. Detta tillämpas när de ursprungliga aktieägarna vill behålla makten i företaget, men ändå ta in [...]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<h2>Rösträtt</h2>
<p>Man skiljer i Sverige mellan A- och B-aktier där A-aktierna berättigar innehavaren till fler röster under omröstningar på bolagsstämman. Ofta motsvarar B-aktien 1/10 (en tiondels så många röster) A-aktie, men även äldre 1/1000 (en tusendels antal röster) inflytandegrader förekommer. Detta tillämpas när de ursprungliga aktieägarna vill behålla makten i <a title="Företag" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview('/outbound/article/sv.wikipedia.org');" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6retag">företaget</a>, men ändå ta in mera <a title="Riskkapital" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview('/outbound/article/sv.wikipedia.org');" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Riskkapital">riskkapital</a>. Idag får inga aktier med mindre än en tiondels antal röster utges i Sverige.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipedia</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.aipel.net/rostratt/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Vad är en Bank?</title>
		<link>http://www.aipel.net/vad-ar-en-bank/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=vad-ar-en-bank</link>
		<comments>http://www.aipel.net/vad-ar-en-bank/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 25 Apr 2013 06:31:13 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Banca]]></category>
		<category><![CDATA[bank]]></category>
		<category><![CDATA[bankkonto]]></category>
		<category><![CDATA[banksekorn]]></category>
		<category><![CDATA[clearing]]></category>
		<category><![CDATA[finans]]></category>
		<category><![CDATA[finansinspektion]]></category>
		<category><![CDATA[Inlåning]]></category>
		<category><![CDATA[konto]]></category>
		<category><![CDATA[oktroj]]></category>
		<category><![CDATA[överföring]]></category>
		<category><![CDATA[pengar]]></category>
		<category><![CDATA[placera]]></category>
		<category><![CDATA[ränta]]></category>
		<category><![CDATA[repotransaktion]]></category>
		<category><![CDATA[riksbank]]></category>
		<category><![CDATA[riksbanken]]></category>
		<category><![CDATA[sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>
		<category><![CDATA[utlåning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.aipel.net/?p=58</guid>
		<description><![CDATA[En bank (av italienska banca &#8220;bänk&#8221;) är en inrättning som framför allt ägnar sig åt inlåning och utlåning samt överföring av pengar. Ordet &#8220;bank&#8221; syftar i vardagligt tal oftast på ett bankkontor. I Sverige är en bank ett institut med tillstånd från regeringen (s.k. oktroj) att ta emot inlåning på konton från allmänheten, delta i [...]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>En <b>bank</b> (av <a title="Italienska" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Italienska">italienska</a> <i>banca</i> &#8220;bänk&#8221;) är en inrättning som framför allt ägnar sig åt <a title="Inlåning" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Inl%C3%A5ning">inlåning</a> och <a title="Utlåning" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Utl%C3%A5ning">utlåning</a> samt överföring av <a title="Pengar" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Pengar">pengar</a>. Ordet &#8220;bank&#8221; syftar i vardagligt tal oftast på ett <a title="Bankkontor" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bankkontor">bankkontor</a>.</p>
<p>I Sverige är en bank ett institut med tillstånd från regeringen (s.k. <a title="Oktroj" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Oktroj">oktroj</a>) att ta emot inlåning på <a title="Konto" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Konto">konton</a> från allmänheten, delta i <a title="Riksbanken" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Riksbanken">Riksbankens</a> <a title="Clearing" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Clearing">clearing</a> samt låna pengar av <a title="Riksbanken" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Riksbanken">Riksbanken</a> genom <a title="Repa" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Repa">repotransaktioner</a> och placera pengar på räntebärande konton hos Riksbanken. I de flesta länder är bankernas verksamhet hårt reglerad. I Sverige är <a title="Finansinspektionen" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Finansinspektionen">Finansinspektionen</a> ansvarig tillsynsmyndighet över banksektorn.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipedia</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.aipel.net/vad-ar-en-bank/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Aktie</title>
		<link>http://www.aipel.net/aktie/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=aktie</link>
		<comments>http://www.aipel.net/aktie/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 24 Apr 2013 11:27:53 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aktie]]></category>
		<category><![CDATA[aktiefonder]]></category>
		<category><![CDATA[Aktiemarknaden]]></category>
		<category><![CDATA[aktieutdelning]]></category>
		<category><![CDATA[euroclear]]></category>
		<category><![CDATA[Euroclear Sweden]]></category>
		<category><![CDATA[fonder]]></category>
		<category><![CDATA[marknad]]></category>
		<category><![CDATA[rösträtt]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[stockholmsbörsen]]></category>
		<category><![CDATA[sweden]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>
		<category><![CDATA[värde]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.aipel.net/?p=54</guid>
		<description><![CDATA[En aktie är en andel i ett aktiebolag, som motsvarar en kapitalinsats från ägaren, och som bildar bolagets aktiekapital. En aktie är i grunden en rätt till bolagets tillgångar och resultat sedan bolagets fordringsägare fått sitt Allmänt Värdet på en aktie är beroende av bolagets lönsamhet och aktiekapital är därför att betrakta som riskkapital. Aktieägarna [...]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>En <b>aktie</b> är en andel i ett <a title="Aktiebolag" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Aktiebolag">aktiebolag</a>, som motsvarar en <a title="Kapital" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Kapital">kapitalinsats</a> från ägaren, och som bildar bolagets <a title="Aktiekapital" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Aktiekapital">aktiekapital</a>. En aktie är i grunden en rätt till bolagets tillgångar och resultat sedan bolagets fordringsägare fått sitt</p>
<p>Allmänt</p>
<p>Värdet på en aktie är beroende av bolagets lönsamhet och aktiekapital är därför att betrakta som <a title="Riskkapital" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Riskkapital">riskkapital</a>. Aktieägarna har dock begränsat ansvar för bolagets verksamhet i den meningen att de inte kan förlora mer än vad de satsat i bolaget. Aktieinnehavaren kan genom sitt delägarskap i bolaget få en rätt att delta och rösta på bolagsstämmor och ta del av bolagets vinst i form av löpande <a title="Aktieutdelning" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Aktieutdelning">aktieutdelning</a>. Antalet aktier och aktiekapitalet i bolaget kan förändras vid <a title="Nyemission" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Nyemission">nyemission</a>, <a title="Emission" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Emission">emission</a> och <a title="Split (aktie)" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Split_(aktie)">split</a>.</p>
<h2>Rösträtt</h2>
<p>Man skiljer i Sverige mellan A- och B-aktier där A-aktierna berättigar innehavaren till fler röster under omröstningar på bolagsstämman. Ofta motsvarar B-aktien 1/10 (en tiondels så många röster) A-aktie, men även äldre 1/1000 (en tusendels antal röster) inflytandegrader förekommer. Detta tillämpas när de ursprungliga aktieägarna vill behålla makten i <a title="Företag" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6retag">företaget</a>, men ändå ta in mera <a title="Riskkapital" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Riskkapital">riskkapital</a>. Idag får inga aktier med mindre än en tiondels antal röster utges i Sverige.</p>
<h2>Aktieutdelning</h2>
<dl>
<dd>
<div><i>Huvudartikel: <a title="Aktieutdelning" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Aktieutdelning">Aktieutdelning</a></i></div>
</dd>
</dl>
<p>Bolagsstyrelsen framför en rekommendation till bolagsstämman om aktieutdelningens storlek, men det slutliga beslutet fattas av aktieägarna med enkel majoritet.</p>
<h2>Euroclear Sweden (fd. VPC)</h2>
<p>Tidigare representerades alla aktier i <a title="Börsnoterad" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/B%C3%B6rsnoterad">börsnoterade</a> företag av fysiska papper. I Sverige är sedan <a title="1990" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/1990">1990</a> de flesta aktier digitaliserade och omvandlade till registreringsposter hos <a title="Euroclear Sweden" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Euroclear_Sweden">Euroclear Sweden</a> (tidigare Värdepapperscentralen, VPC). Euroclear har <a title="Finansinspektionen" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Finansinspektionen">Finansinspektionens</a> uppdrag att föra register över vilka personer som äger aktier i vilka företag. Den som vill äga aktier skaffar sig antingen ett <a title="Värdepapperskonto" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rdepapperskonto">värdepapperskonto</a> (VP-konto) eller en <a title="Aktiedepå" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Aktiedep%C3%A5">aktiedepå</a> i en bank, då banken i sin tur registrerar innehavet hos Euroclear. Euroclear ser sedan till att ägaren får kallelse till bolagsstämma, utdelning på sina aktier, nya aktier vid split, samt överlämnar innehavarens aktier vid <a title="Tvångsinlösen" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Tv%C3%A5ngsinl%C3%B6sen">tvångsinlösen</a>, till exempel då ett bolag helt köps upp av ett annat.Mindre, icke börsnoterade aktiebolag är dock ej skyldiga att anlita Euroclear utan kan välja att uppfylla <a title="Aktiebolagslagen" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Aktiebolagslagen">aktiebolagslagens</a> regler genom att notera sina ägares innehav i en <a title="Aktiebok [inte skriven än]" href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Aktiebok&amp;action=edit&amp;redlink=1">aktiebok</a>.</p>
<h2>Aktiemarknaden</h2>
<p>För att förmedlingen av riskkapital mellan företag och en bredare skara investerare ska ske så effektivt som möjligt är det ofta fördelaktigt att vända sig till en organiserad marknadsplats för aktier. Om aktiebolaget är noterat på en aktiebörs kan köpare och säljare enkelt handla med varandra. Den övervägande delen av handeln i svenska aktier sker fortfarande över <a title="Stockholmsbörsen" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholmsb%C3%B6rsen">Stockholmsbörsen</a>. Vid sidan av handeln på Stockholmsbörsen organiseras aktiehandel även lokalt hos värdepappersinstitut och på några mindre marknadsplatser.</p>
<p>När man köper eller säljer aktier kan man i princip handla med enskilda aktier, men det vanligaste är att köpa eller sälja i form av börsposter, dessa är till exempel 100 eller 200 aktier. 2,2 miljoner svenskar var aktieägare sista december år 2007 om man inte räknar in de som är ägare indirekt genom pensionssystemet eller genom att spara pengar i <a title="Aktiefond" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Aktiefond">aktiefonder</a>.</p>
<p>Numer är dock handeln med börsposter avskaffat på börsen vilket innebär att man kan handla precis så många aktier som man själv vill. Det är en stor fördel att inte behöva rikta in sig på hela börsposter men det kan samtidigt vara en nackdel att handeln i vissa aktier kan bli mycket begränsad till just antalet aktier. Handlar man få aktier via en bank eller annan kommissionär blir avgiften för köpet (Courtaget) ofta väldigt högt i relation till den totala köpesumman.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipedia</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.aipel.net/aktie/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Klimat &#8211; Väder &#8211; Vind &#8211; Temperatur</title>
		<link>http://www.aipel.net/klimat-vader-vind-temperatur/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=klimat-vader-vind-temperatur</link>
		<comments>http://www.aipel.net/klimat-vader-vind-temperatur/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 24 Apr 2013 06:56:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[hagel]]></category>
		<category><![CDATA[kallt]]></category>
		<category><![CDATA[Klimat]]></category>
		<category><![CDATA[Luft]]></category>
		<category><![CDATA[regn]]></category>
		<category><![CDATA[Sol]]></category>
		<category><![CDATA[Temperatur]]></category>
		<category><![CDATA[Termometer]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>
		<category><![CDATA[Väder]]></category>
		<category><![CDATA[Vind]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.aipel.net/?p=47</guid>
		<description><![CDATA[Väder är tillståndet eller en växling i tillstånd i en atmosfär vid ett givet tillfälle eller under en kortare tidsrymd. Speciellt avses de tillstånd som påverkar människor och andra levande organismer. Exempel på sådana tillstånd är temperatur, nederbörd, vind och åska. Exempel på väder i meningen växlingar i tillståndet är uppklarnande (minskad molnighet) och varannandagsväder [...]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><b>Väder</b> är tillståndet eller en växling i tillstånd i en atmosfär vid ett givet tillfälle eller under en kortare tidsrymd. Speciellt avses de tillstånd som påverkar människor och andra levande organismer. Exempel på sådana tillstånd är temperatur, nederbörd, vind och åska. Exempel på väder i meningen växlingar i tillståndet är uppklarnande (minskad molnighet) och varannandagsväder (när vädret växlar mellan två olika lägen för varje dag). Vanligtvis avser man jordens väder, det vill säga tillståndet i jordens atmosfär, men det finns även väder på andra planeter med atmosfär. Läran om väder kallas meteorologi.</p>
<p><b>Väder</b> avser tillstånd, eller aktiviteten hos fenomen, under korta tidsperioder (timmar eller dagar). <b>Väderlek</b> avser vädret under ett par dagar upp till två veckor. Gränsen mellan väder och väderlek är varierande. Väderlek omfattar den tid över vilken de flesta prognoser om vädret ställs. <b>Klimat</b> avser statistiska egenskaper hos vädret över längre tidsperioder. Enkelt uttryckt kan man säga att klimat är vädrets historia.</p>
<p>Tidigare hade ordet <i>väder</i> i svenskan en starkare koppling till luft och vind. Denna betydelse lever kvar i ord som <i>väderstreck</i> (vindriktning, efter ordet streck), <i>väderkvarn</i>, <i>yrväder</i> och <i>munväder</i> (luft fylld av prat). Ordet har senare kommit att omfatta även andra fenomen i atomsfären och fått den betydelse den har idag.</p>
<p>Vind är storskaliga rörelser i atmosfären. Vindar skapas av horisontella skillnader i atmosfärstrycket och kan röra sig i alla riktningar &#8211; horisontellt, vertikalt och i virvlar. På jorden har för trakten typiska och årligen återkommande vindar av speciell typ har ofta givits speciella namn, som exempelvis Harmattan, Monsun och Sirocco. Vindhastigheten mäts med en anemometer och anges vanligen i meter per sekund (m/s). Vindstyrka mäter vindens effekter snarare än den aktuella vindhastigheten och kan anges enligt Beauforts skala. Vindriktning mäts med en vindflöjel. Enkel vindmätning kan även ske med en vindstruktur som snabbt ger en känsla för vindhastighet och vindriktning.</p>
<p>Vinden har en utjämnande verkan både på tryck och temperatur. Vinden är intressant för möjligheten att utvinna energi ur vindkraften genom exempelvis väderkvarnar och vindkraftverk. Kraftiga vindar kan vara förödande genom stormar, orkaner och intensiva virvelvindar, tromber.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Temperatur</p>
<div>
<div><a href="http://commons.wikimedia.org/wiki/File:20050501_1315_2558-Bimetall-Zeigerthermometer.jpg"><img alt="" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ec/20050501_1315_2558-Bimetall-Zeigerthermometer.jpg/250px-20050501_1315_2558-Bimetall-Zeigerthermometer.jpg" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ec/20050501_1315_2558-Bimetall-Zeigerthermometer.jpg/375px-20050501_1315_2558-Bimetall-Zeigerthermometer.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ec/20050501_1315_2558-Bimetall-Zeigerthermometer.jpg/500px-20050501_1315_2558-Bimetall-Zeigerthermometer.jpg 2x" width="250" height="207" /></a></p>
<div>
<div><a title="Förstora" href="http://commons.wikimedia.org/wiki/File:20050501_1315_2558-Bimetall-Zeigerthermometer.jpg"><img alt="" src="http://bits.wikimedia.org/static-1.22wmf1/skins/common/images/magnify-clip.png" width="15" height="11" /></a></div>
<p>Temperatur mäts med en termometer.</p></div>
</div>
</div>
<p>Atmosfärens temperatur (på jorden: lufttemperaturen) är ett av de mest studerade och omtalade väderfenomenen. Temperatur är ett mått på rörelserna hos molekylerna och den styrs till stor del av solstrålningen. Vår upplevelse av värme och kyla beror dock inte enbart på temperaturen, utan även av vindens kyleffekt samt strålning och luftfuktighet.</p>
<p>Förutom solstrålning varierar temperaturen med höjd över havet. På högre höjd är lufttrycket lägre vilket leder till fallande temperatur. Å andra sidan kan det även vara kallare i svackor, vilket beror på att den tyngre kallare luften &#8220;rinner ner&#8221; och samlas i svackan. En annan faktor som påverkar temperaturen är närheten till hav, som har en utjämnande verkan på temperaturen. Även vinden kan påverka temperaturen genom att den kan förflytta kall eller varm luft.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipeida</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.aipel.net/klimat-vader-vind-temperatur/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
